Skärpta regler för offentlig säljverksamhet

Introduktion

Den 1 augusti 2026 träder den nya lagen (2026:578) om offentlig säljverksamhet (”LOS”) i kraft. Lagen ersätter de tidigare reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (”KOS”) i konkurrenslagen (2008:579), och innebär ett nytt regelverk för offentliga aktörers kommersiella verksamheter. Förändringarna är omfattande, och innebär ett generellt, bakåtriktat, förbud mot otillbörlig offentlig säljverksamhet, nya krav på utvärdering och särredovisning samt utökade befogenheter för Konkurrensverket. Syftet med regleringen är att stärka konkurrensen på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer.

I det följande redogör vi för de viktigaste ändringarna och vad de innebär i praktiken.

Förbud mot otillbörlig offentlig säljverksamhet

I korthet innebär LOS att det blir förbjudet för offentliga aktörer att bedriva säljverksamhet eller tillämpa förfaranden i säljverksamheter som otillbörligt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Samtliga offentliga aktörer omfattas nu av förbudet, dvs. staten, kommuner, regioner och offentliga företag, oavsett juridisk form. Även företag där det offentliga har bestämmande inflytande omfattas.

Likt de tidigare KOS-reglerna omfattar LOS offentlig säljverksamhet. En säljverksamhet är en verksamhet som består i att tillhandahålla varor, tjänster och andra nyttigheter på en marknad. I likhet med vad som gällde för KOS-reglerna, ska verksamheten omfattas av det konkurrensrättsliga begreppet ekonomisk verksamhet. Det spelar alltså ingen roll om verksamheten är inriktad på vinst eller inte. Myndighetsutövning och varor och tjänster som offentliga aktörer tillhandahåller för eget bruk omfattas inte. En särskilt komplicerad fråga är huruvida tillhandahållandet inom en offentlig koncern ska anses som säljverksamhet; till exempel mellan två kommunala bolag, eller mellan staten och ett av staten ägt bolag. Förarbetena tar inte upp denna fråga särskilt. Bedömningen behöver sannolikt göras fall-till-fall, bland annat med hänsyn tagen till de olika organens faktiska självständighet och det konkurrensrättsliga begreppet ekonomisk verksamhet.

Uttrycket ”otillbörlig påverkan” tar sikte på att den offentlige aktören bedriver sin verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur ett privat företag skulle ha agerat, och att det påverkar privata företags möjligheter att konkurrera. Det kan till exempel handla om förfaranden som innebär underprissättning, diskriminering, vägran att ge tillträde till infrastruktur eller andra förfaranden som medför att privata företag inte kan konkurrera på samma villkor.

Alla offentliga säljverksamheter omfattas dock inte av förbudet i LOS. En säljverksamhet, eller ett förfarande, som är förenligt med beslut av riksdagen eller regeringen eller i övrigt är försvarbart från allmän synpunkt träffas inte av förbudet. Bedömningen om en säljverksamhet är försvarbar från allmän synpunkt ska göras på samma sätt som enligt KOS-reglerna. En utgångspunkt är att det ska röra sig om s.k. externa motiv, dvs. det allmännas behov av att verksamheten bedrivs. Det kan till exempel vara att den offentliga aktören tillhandahåller varor och tjänster på en marknad som inte fungerar effektivt på egen hand. Även frågor om till exempel beredskap och nationell säkerhet kan motivera att verksamheten bedrivs i offentlig regi.

Utvärdering och redovisning

LOS kommer även ställa nya krav på offentliga aktörer avseende utvärdering. Offentliga aktörer ska vart fjärde år utvärdera hur den säljverksamhet som bedrivs förhåller sig till förbudet, och utvärderingen ska dokumenteras. Utvärderingen behöver dock inte vara mer omfattande än vad som kan anses motiverat med hänsyn till den verksamhet som bedrivs.

Statliga myndigheter, regioner och kommuner kommer också behöva upprätta en årlig särredovisning över säljverksamheten om den bedrivs i förvaltningsform, dvs. den verksamhet som inte bedrivs i bolag eller annan särskild organisationsform. Kommunala eller statliga bolag behöver alltså inte genomföra en särredovisning varken själva, eller genom att kommunen gör det för bolagets verksamhet. Redovisningen ska bland annat beskriva säljverksamhetens organisation och finansiering, och intäkter och kostnader ska redovisas skilt från övrig verksamhet. Säljverksamhet av tillfällig natur, dvs. sådan säljverksamhet som inte är tänkt att bestå, till exempel utförsäljning av ett överskott i en kommun samt verksamhet av mindre omfattning omfattas dock inte av kravet på särredovisning.

Reglerna om utvärdering och särredovisning träder dock i kraft först den 1 januari 2027, för att ge offentliga aktörer viss tid att förbereda sig.

Tillsyn

LOS innebär också större befogenheter för Konkurrensverket i deras tillsyn. Till skillnad från tidigare, då Konkurrensverket behövde väcka talan vid Patent- och marknadsdomstolen, kan myndigheten nu själv fatta beslut om förbud, förenat med vite, mot säljverksamheter eller förfaranden som strider mot LOS.

Vid uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser kan Konkurrensverket dessutom besluta om en marknadsstörningsavgift på upp till 20 miljoner kronor. Konkurrensverkets beslut överklagas till förvaltningsdomstolarna, i stället för som tidigare till Patent- och marknadsdomstolen.

Konkurrensverket har, i samband med de ändringar som sker på konkurrensrättens område, aviserat en uppdaterad prioriteringspolicy. Enligt förslaget kommer myndigheten i sin tillsyn av offentlig säljverksamhet främst att prioritera fall där säljverksamheten eller förfarandet orsakar skada på marknaden genom att konkurrens inte sker på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer.

Sammanfattande reflektioner

Förändringen innebär ett ökat ansvar och en större administrativ börda för offentliga aktörer som bedriver kommersiell verksamhet. Offentliga aktörer bör därför redan nu se över sina säljverksamheter för att säkerställa att de är förenliga med det nya regelverket.  Konkurrensverket har även rekommenderat att offentliga aktörer som bedriver säljverksamhet upprättar och tillämpar en konkurrensneutralitetspolicy, dvs. ett internt styrdokument som syftar till att säkerställa att den offentliga aktören inte utnyttjar sin särställning. En konkurrensneutralitetspolicy kan innehålla till exempel rutiner och riktlinjer för arbete med konkurrensneutralitet, prissättning, ansvarsfördelning och hantering av synpunkter och klagomål.

Värt att notera är också att Konkurrensverkets utökade befogenheter sannolikt kommer att leda till en mer aktiv tillsyn och snabbare ingripanden. Offentliga aktörer som inte anpassar sin verksamhet riskerar därmed både ekonomiska sanktioner och negativ uppmärksamhet.

Cirio Advokatbyrå har en bred erfarenhet av konkurrensrättsliga frågor och offentlig sektor. Vi bistår löpande såväl privata företag som offentliga aktörer i frågor som rör offentlig säljverksamhet och konkurrensrätt. Vi bistår gärna med analyser av befintliga säljverksamheter och förfaranden, upprättande av konkurrensneutralitetspolicyer, stöd vid utformning av den lagstadgade utvärderingen, rådgivning vid omstruktureringar av verksamheter samt biträde i tillsynsärenden och eventuella efterföljande domstolsprocesser.

Välkommen att kontakta oss för en inledande diskussion om hur de nya reglerna påverkar just er verksamhet.