Offentlighetsprincipen föreslås införas i friskolesektorn – en översiktlig genomgång av 2027 års reform

Den 1 januari 2027 föreslås en omfattande reform träda i kraft som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Den 17 mars 2026 överlämnade regeringen proposition 2025/26:191 ”Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet”. I propositionen föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (”OSL”), arkivlagen (1990:782) och skollagen (2010:800). I denna artikel sammanfattar vi de viktigaste effekterna av de föreslagna lagändringarna.

De föreslagna lagändringarna innebär bl.a. att friskolor kommer behöva:

• handlägga begäran om allmänna handlingar,
• handlägga sekretessfrågor enligt OSL,
• meddela skriftliga avslagsbeslut, och
• hantera överklaganden i domstol.

Detta kommer kräva kunskap och nya rutiner hos organisationen, i många fall ytterligare personalresurser, och i vissa fall juridisk expertis i svåra gränsdragningsfrågor.

Rätten att ta del av allmänna handlingar hos enskilda huvudmän i skolväsendet

I propositionen föreslås att rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. Allmänheten, dvs. vem som helst, får därmed samma rätt att begära ut allmänna handlingar från fristående skolor och förskolor som från kommunala verksamheter.

Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras av tryckfrihetsförordningen (1949:105), vilket innebär att en begäran ska hanteras skyndsamt och att handlingarna ska lämnas ut i den utsträckning de inte omfattas av sekretess. Eftersom enskilda huvudmän genom lagändringarna nu föreslås tillämpa offentlighetsprincipen kommer de att omfattas av tillsyn av Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).

En viktig begränsning är att handlingar som har inkommit till eller upprättats hos enskilda huvudmän före lagens ikraftträdande enligt propositionen inte ska omfattas av rätten att ta del av allmänna handlingar.

Enskilda huvudmän i skolväsendet likställs med myndigheter vid tillämpningen av OSL

Enskilda huvudmän i skolväsendet föreslås jämställas med myndigheter vid tillämpningen av OSL. Detta innebär att huvudmännen måste tillämpa lagens sekretessbestämmelser, bland annat för att skydda elevers personliga förhållanden. Samtidigt blir bestämmelsen om affärs- och driftförhållanden i 19 kap. 1 § OSL tillämplig, eftersom verksamheten bedöms utgöra affärsverksamhet. För att säkerställa att sekretessen inte hindrar insyn i centrala delar av skolverksamheten föreslås undantag införas genom en ny 19 kap. 1 a § OSL. Undantagen omfattar bland annat:

• Mottagande och urval i avslutade ärenden.
• Anställning och lön.
• Antal barn och elever.
• Gruppsammansättning.
• Betyg och resultat.
• Lärartäthet och personalomsättning.
• Vissa uppgifter om barn, elever och vårdnadshavare som inte är sekretessbelagda enligt 23 kap. OSL.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelsen om överföring av sekretess i 19 kap. 2 § OSL inte ska gälla när en enskild huvudman lämnar uppgifter till annan myndighet för att fullgöra föreskrivna uppgiftsskyldigheter. Syftet är att uppgifter som samlas in med stöd av uppgiftsskyldigheten ska kunna publiceras och användas, till exempel i det nationella informationssystemet för skolväsendet, och därigenom säkerställa långsiktig informationsförsörjning.

Meddelarskydd för anställda och uppdragstagare

Bestämmelserna i OSL om meddelarskydd föreslås gälla även för anställda och uppdragstagare hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Meddelarfriheten, det vill säga rätten att lämna uppgifter för offentliggörande i ett grundlagsskyddat medium, är en central del av offentlighetsprincipen. I praktiken innebär detta att anställda och uppdragstagare får lämna uppgifter för publicering utan risk för repressalier, och att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat uppgifter. Möjligheten att avtala om tystnadsplikt begränsas därmed på samma sätt som i kommunala företag.

Lättnadsregler för mindre huvudmän

Lagstiftaren har uppmärksammat att de nya kraven kan bli särskilt betungande för så kallade mindre huvudmän. Mindre huvudmän definieras som de med högst 450 elever, eller om huvudmannen endast driver fristående förskolor, högst 100 barn. Vid bedömningen räknas koncerner samman.

För mindre huvudmän innebär de föreslagna lättnadsreglerna bland annat:

• Ingen formell diarieföring: Mindre huvudmän undantas från registreringsskyldigheten och ska i stället upprätta en enklare beskrivning av organisationen och hålla allmänna handlingar ordnade.
• Rimlig tid i stället för skyndsamhet: Utlämnandebegäranden ska hanteras inom den tid som är rimlig med hänsyn till bland annat begärans omfattning och verksamhetens organisation, inte enligt det strängare kravet på skyndsamhet.
• Begränsad identifiering: Identitet eller syfte behöver endast efterfrågas i den utsträckning som behövs för sekretessprövning.
• Möjlighet till avgifter: Mindre huvudmän får ta ut avgift för kopior, avskrifter eller digitala kopior, men ska ge möjlighet att ta del av handlingar på stället utan avgift när det är praktiskt möjligt.

Arkivlagen föreslås i princip gälla för enskilda huvudmän på samma sätt som för kommunala myndigheters arkiv. Mindre huvudmän undantas dock och föreslås i stället, enligt skollagen, bevara allmänna handlingar så att rätten att ta del av dem kan tillgodoses i minst sju år, med möjlighet till gallring i samma utsträckning som för motsvarande kommunal verksamhet.

Tvåårig övergångsperiod – lättnadsreglerna gäller för alla

Under 2027 och 2028 föreslås samtliga juridiska personer som är godkända som enskilda huvudmän i skolväsendet få tillämpa lättnadsreglerna, även om de annars inte skulle omfattas av definitionen för mindre huvudmän.

Detta innebär att alla enskilda huvudmän under de första två åren får en anpassningsperiod där de kan tillämpa de förenklade reglerna för hantering av allmänna handlingar, oavsett verksamhetens storlek. Efter övergångsperioden gäller de ordinarie kraven för större huvudmän, medan mindre huvudmän (enligt tröskelvärdet 450/100 barn och elever) fortsätter att tillämpa lättnadsreglerna permanent.

Avslutande reflektion

Förslaget att införa offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän i skolväsendet utgör en genomgripande förändring i friskolesektorn som kräver noggrann förberedelse för att säkerställa regelefterlevnad. Reformen syftar till att stärka allmänhetens insyn och säkra långsiktig tillgång till skolinformation, men innebär samtidigt betydande administrativa och juridiska utmaningar för fristående skolor och förskolor.

De föreslagna lättnadsreglerna för mindre aktörer och den tvååriga övergångsperioden ger möjlighet att stegvis anpassa verksamheten, men det är viktigt att påbörja arbetet i god tid före ikraftträdandet den 1 januari 2027.

Författare: Lukas Granlund och Matteus Romare, Cirio Advokatbyrå.