Nya konkurrensverktyg – ökad makt till Konkurrensverket och större krav på offentliga aktörer som bedriver säljverksamhet

Introduktion

Stora förändringar är att vänta inom konkurrensområdet. Regeringen har nu överlämnat propositionen Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet till Sveriges riksdag. Propositionen innehåller flera större förändringar, både i konkurrenslagen och genom en helt ny lag om offentlig säljverksamhet. I denna artikel går vi kortfattat igenom de föreslagna förändringarna som kan delas in i tre delar: 1) Nya regler om konkurrensfrämjande åtgärder, 2) Nya regler för offentlig säljverksamhet och 3) Nya regler om företagskoncentrationer.

Propositionen finns att hämta här.

Konkurrensfrämjande åtgärder

På nationell nivå i Sverige finns konkurrensreglerna i konkurrenslagen. Konkurrensreglerna är händelsestyrda på så sätt att de slår till när ett företag t.ex. missbrukar sin dominerande ställning, ingår i en kartell eller avser att genomföra ett förvärv. I dagsläget kan Konkurrensverket endast ingripa på en marknad i den utsträckning det finns misstankar om att något av förbuden i konkurrenslagen har överträtts. Detta gäller även om Konkurrensverket skulle ha funnit att det förekommer bristande konkurrens på en marknad eller i en bransch. Konkurrensverket saknar alltså i dag verktyg för att åtgärda konkurrensproblem som exempelvis är strukturella till sin karaktär och som omfattar en hel bransch, utan kan endast vidta åtgärder mot enskilda företags ageranden. Konkurrensverket skriver på sin webbsida att verket ”delar regeringens slutsats om att det finns konkurrensproblem på svenska marknader som inte kan åtgärdas effektivt med stöd av dagens regler. Genom ändringarna som föreslås i konkurrenslagen kommer vi att få utökade möjligheter att på ett snabbt, träffsäkert och flexibelt sätt komma till rätta med hinder för en effektiv konkurrens, till nytta för såväl företag som konsumenter”.

Mot den bakgrunden föreslår nu regeringen att ett nytt kapitel införs i konkurrenslagen med bestämmelser om konkurrensfrämjande åtgärder, där Konkurrensverket är beslutande myndighet. Förslaget innebär i korthet att:

• Om det finns hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader, ska Konkurrensverket få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Exempel på åtgärder är förbud mot att tillämpa ett visst avtal eller avtalsvillkor eller krav på att ge andra företag tillgång till infrastruktur. Ett åläggande ska dock inte få innefatta krav på avyttring av egendom.
• Konkurrensverket ska få besluta att inleda en utredning om konkurrensfrämjande åtgärder om det finns anledning att anta att förutsättningarna för ett konkurrensfrämjande åläggande är uppfyllda. Beslutet ska offentliggöras och innehålla uppgifter om vilken eller vilka marknader som utredningen gäller och vilket eller vilka hinder som åtgärderna syftar till att undanröja.
• Om det uppkommit en fråga om att vidta åtgärder mot ett företag i form av ett åläggande, ska Konkurrensverket i stället få besluta att godta ett åtagande från företaget. Detta innebär att företagen själva kan komma att föreslå lösningar på konkurrensproblem som Konkurrensverket identifierat.
• Det kommer att finnas en tidsfrist för att kunna meddela beslut om konkurrensfrämjande ålägganden samt besluta om att godta konkurrensfrämjande åtaganden: sådana beslut ska meddelas senast tolv månader från det att beslutet att inleda en utredning offentliggjordes.

Lag om offentlig säljverksamhet

Regeringen föreslår även en ny lag om offentlig säljverksamhet, LOS. Avsikten är att LOS ska ersätta de nuvarande reglerna om offentlig säljverksamhet, ofta benämnd som konfliktlösningsregeln, som i dag återfinns i konkurrenslagen. Konfliktlösningsregeln innebär i dag att staten, en kommun eller en region kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. Även konkurrenssnedvridande verksamheter kan i vissa fall förbjudas.

Det har dock framförts att konfliktlösningsregeln inte haft avsedd effekt och Konkurrensverket och enskilda aktörer har även haft en begränsad framgång i mål om förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Regeringen föreslår därför nu att konfliktlösningsregeln ersätts med en ny reglering som är utformad med utgångspunkt i att vissa offentliga aktörers säljverksamhet kan bedrivas på andra villkor än de som gäller för privata företag. Den nya lagen föreslås till huvuddelen träda i kraft den 1 augusti 2026. Det innebär att offentliga aktörer bör se över sin säljverksamhet redan nu, exempelvis genom att utvärdera sin säljverksamhet och hur den bedrivs i förhållande till privata företag.

De nya reglerna innebär bland annat att:

• En ny lag om offentlig säljverksamhet ersätter de nuvarande bestämmelserna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen.
• En offentlig aktör ska inte få bedriva en säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Den nya regleringen är utformad som en bakåtriktad förbudsprincip. Uttrycket otillbörlig påverkan tar sikte på att den offentliga aktören bedriver sin verksamhet eller tillämpar ett förfarande som skiljer sig från hur ett privat företag skulle ha agerat och att säljverksamheten eller förfarandet därmed, på ett sätt som är otillbörligt, påverkar de privata företagens möjlighet att bedriva verksamhet. Det kan exempelvis röra sig om underprissättning, diskriminering, vägran att ge tillträde till infrastruktur eller förfaranden som är selektiva. Ett annat exempel är sammanblandning av myndighetsutövning och säljverksamhet, t.ex. i form av att sälja tjänster i samband med sin myndighetsutövning.
• Konkurrensverket ska utöva tillsyn och pröva frågor enligt lagen om offentlig säljverksamhet i första instans.
• Konkurrensverket ska få besluta att en offentlig aktör ska betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift), om den offentliga aktören eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Marknadsstörningsavgiften ska få uppgå till högst 20 miljoner kronor.
• En offentlig aktör ska vart fjärde år utvärdera hur dess säljverksamhet förhåller sig till förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Resultatet av utvärderingen ska dokumenteras.
• En särskild redovisning över säljverksamheten ska årligen upprättas.
• Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelser om utvärdering och särredovisning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2027.

Företagskoncentrationer

Vad gäller företagskoncentrationer föreslår regeringen en förändring som innebär att förutsättningarna för att förbjuda en företagskoncentration ändras. För att kunna förbjuda en koncentration i dag krävs det att koncentrationen ska vara ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Det betyder att ett ingripande mot en koncentration endast kan ske i de fall där den relevanta marknaden omfattar hela landet eller en stor del av det. En avsevärd del av landet kan exempelvis vara ett landskap eller ett län, eller mindre om den relevanta marknaden omfattar en betydelsefull del av befolkningen, t.ex. en storstadsregion. Vissa marknader är dock sådana att de från ett konkurrensrättsligt perspektiv är att anse som lokala eller små. Det kan exempelvis bero på produkternas eller tjänsternas karaktär eller på det sätt som kunder eller konsumenter efterfrågar dessa. Exempel på sådana marknader är marknader för apotek, optiker, veterinärer och bilverkstäder. Dagligvarumarknaden är ett annat exempel på en marknad där konkurrensen sker på lokal nivå. Genom de nuvarande bestämmelserna undantas från förbudsbestämmelsen sådana företagskoncentrationer som kan leda till konkurrensproblem på små, lokala marknader. Det är mot den bakgrunden som regeringen föreslår att kravet på att företagskoncentrationen ska vara ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inte ska avse landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. I stället ska prövningen ske i förhållande till förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknaden. Detta innebär att ett ingripande kan ske även om den relevanta marknaden utgör en liten del av landet.

Det föreslås även en skyldighet att informera om vissa företagskoncentrationer. Förslaget innebär att Konkurrensverket ska få ålägga ett företag (åläggande om informationsskyldighet) att lämna vissa uppgifter till Konkurrensverket om de företagskoncentrationer som företaget är part i. Informationen ska lämnas till Konkurrensverket innan koncentrationen genomförs. Om Konkurrensverket får information om en företagskoncentration till följd av ett informationsåläggande ska verket inom 15 arbetsdagar antingen kräva att koncentrationen anmäls eller lämna koncentrationen utan åtgärd. Under denna 15-dagarsfrist gäller s.k. stand-still, dvs. parterna får inte vidta åtgärder för att genomföra koncentrationen under denna period.

Vissa justeringar av tidsfristerna för prövning av koncentrationer, både hos Konkurrensverket och i domstol, föreslås också.

Avslutning

De föreslagna reglerna kommer att ge Konkurrensverket betydligt större möjligheter att utreda och ingripa mot konkurrensproblem som nuvarande regelverk inte har kunnat omhänderta. För offentliga aktörer innebär den nya lagen om offentlig säljverksamhet krav på bland annat utvärdering och särredovisning. Även möjligheterna att ingripa och utreda företagskoncentrationer utökas. Förslagen ligger i linje med en övergripande trend ur ett europeiskt perspektiv där konkurrensmyndigheters befogenheter stärks.

Avslutningsvis kan det noteras att det utanför den nu lagda propositionen finns andra förslag om en stärkt koncentrationsprövning. Produktivitetskommissionen har i SOU 2025:96 exempelvis föreslagit att kravet om att de inblandade företagen ska ha haft en sammantagen omsättning på minst en miljard kronor i Sverige föregående räkenskapsår för att Konkurrensverket ska, när det är påkallat av särskilda skäl, kunna ålägga en part att anmäla koncentrationen tas bort (se även Konkurrensverkets yttrande den 3 februari 2026 i dnr 835/2025). Det framstår inte som osannolikt att Konkurrensverkets verktyg ytterligare kommer förstärkas i framtiden och Cirio följer noggrant utvecklingen.