Regelefterlevnad minskar risk – men kan också skapa nya affärer och tillväxt

Olle Asplund är ny partner på Cirio Advokatbyrå sedan årsskiftet. Med lång erfarenhet av finansiell reglering och senast som chefsjurist på fintech-bolag vet han vad som krävs för att omsätta regelverk i praktiken. Här berättar han om de regulatoriska förändringar som just nu påverkar finanssektorn och hur reglering kan bli en strategisk konkurrensfördel.

Vilka aktuella regulatoriska förändringar bedömer du har störst påverkan på bolag som står under Finansinspektionens tillsyn?

I dagsläget är EU-förordningen DORA (Digital Operational Resilience Act), som syftar till att stärka den digitala motståndskraften inom finanssektorn, fortfarande en stor utmaning för många reglerade bolag. Det är ett komplext regelverk med krav som ofta tar tid att genomföra. Det är en sak att ha policyer och andra dokument på plats, men det är en annan sak att verkligen efterleva dem i den dagliga verksamheten. DORA- och IKT-relaterade frågor är dessutom en av Finansinspektionens tillsynsprioriteringar under 2026, vilket jag tror kan skapa oro hos många aktörer. Blickar man framåt spår jag att både penningtvättsförordningen AMLR och PSD3/PSR (det tredje betaltjänstdirektivet och betaltjänstförordningen) kommer att innebära en del utmaningar för berörda aktörer, men också många spännande möjligheter!

Vilka blir konsekvenserna av dessa regelverk för företag?

Regulatoriska krav innebär alltid utmaningar i form av tid och resurser, men min uppfattning är att många fokuserar för mycket på det och mindre på fördelarna. De senaste sju åren har jag varit chefsjurist på fintech-bolag och personligen upplevt de prövningar man ställs inför när man ska få en verksamhet som enbart fokuserar på affären att efterleva nya lagar och föreskrifter. Som rådgivare eller chefsjurist behöver man få verksamheten att inse vilka affärsmässiga möjligheter som regelverken kan medföra. Affärsfokus och regelefterlevnad behöver inte vara två vitt skilda saker.

Hur har regleringen i den finansiella sektorn förändrats de senaste tio åren och hur påverkar detta affärsbeslut i banker, fintech-bolag och andra finansiella aktörer?

Överlag har vi gått mot att allt fler verksamheter blir alltmer reglerade. I Sverige är konsumentkreditgivning och -förmedling troligtvis det mest uppenbara exemplet. Från att ha varit relativt oreglerat vad gäller tillståndsplikt och villkor i förhållande till kund, krävs idag ett banktillstånd. Därtill har ökade krav på kreditprövning och kraftiga begränsningar avseende räntenivåer förändrat affärsmodellen för många långivare och lett till att mindre sunda verksamheter slagits ut.

Vi har även sett hur allt fler verksamhetsutövare, som till exempel leverantörer av gräsrotsfinansiering, kryptoföretag och cybersäkerhetsaktörer, också blir föremål för reglering. Det här är en trend som kommer att fortsätta och medför att allt fler företag och branscher blir reglerade. Ett intressant exempel på det är professionella fotbollsklubbar och fotbollsagenter som framöver kommer att omfattas av kraven i penningtvättsregelverket.

Du har lång erfarenhet av att arbeta med bolag inom finansiell sektor som både rådgivare och chefsjurist. Vad tar du med dig till Cirios klienter inom finansiell sektor?

Som tidigare chefsjurist på fintech-bolag har jag fått stor förståelse för hur viktigt det är att affärsfokus genomsyrar allt i verksamheten. Det finns en risk att man som rådgivare inte greppar det och den utmaning som klienten står inför när det gäller att implementera och efterleva nya regelverk i praktiken. Min erfarenhet av att alltid förena affärsfokus med de regulatoriska och legala kraven tror jag kommer att vara till stor nytta för våra klienter.

Hur bör ledningsgrupper och styrelser i finansiellt reglerade bolag tänka generellt om reglering?

Reglering betraktas ofta som ett nödvändigt ont och en kostnadspost, tyvärr. Jag menar att det finns ett värde i att betrakta finansiell reglering mer som en strategisk affärsfråga. Genom regelverken blir nya affärsmodeller möjliga, andra försvinner. Vissa aktörer anpassar sig och ser möjligheter, andra inte. Detta har vi sett flera exempel på under de senaste åren.

Styrelsens uppgift är inte bara att säkerställa regelefterlevnad, utan också förstå hur regelverken förändrar konkurrensen på marknaden. Här kan en erfaren rådgivare hjälpa styrelsen att flytta fokus från kostnader till vilka marknader och affärer som regelverket skapar eller förändrar. Ett typexempel på detta är de open banking-tjänster som PSD2 möjliggjorde. Många aktörer betraktade regelverket mest som ett kostsamt IT-projekt, medan andra aktörer såg möjligheterna och byggde nya tjänster ovanpå den befintliga infrastrukturen. Regelefterlevnad minskar risk, men förstår man regleringens syfte kan man även skapa nya affärsmöjligheter och tillväxt.

För mer information, vänligen kontakta: