Finansinspektionens prioriteringar i tillsynen 2024

Finansinspektionen (”FI”) har presenterat vad myndigheten kommer att prioritera i sin tillsyn under 2024 och närmare information om prioriteringarna återfinns här. Vi presenterar nedan ett sammandrag av de prioriterade tillsynsområdena tillsammans med vår analys.

FI kommer under detta år att fortsatt prioritera granskning av hur den finansiella sektorn klarar av en förändrad ekonomisk miljö med högre räntor och lägre tillväxt. Hög inflation, höjda räntor och fallande priser på tillgångar har präglat det senaste året och tvingar företag att anpassa sig till ett nytt ekonomiskt läge. FI lyfter särskilt fram att de ser särskilt stora utmaningar för högt belånade hushåll och företag, och att en sektor som möter stora utmaningar är den kommersiella fastighetssektorn.

Ett lagförslag ligger för närvarande ute på remiss som syftar till att stärka konsumentskyddet genom att införa en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av en bostadskredit med bunden ränta.[1] Motivet till lagförslaget är att göra det mer attraktivt för konsumenter att välja bunden ränta i stället för rörlig för att på så vis minska högt belånade hushålls känslighet mot höjda räntor. FI kommer även att under året prioritera finansiella företags kreditrisker samt granskning av finansiella bolags kontroll och hantering av finansiella risker.

FI kommer vidare att fortsatt granska att den finansiella sektorn kan leverera samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld. Den ökade osäkerheten som följer av försämrat läge i Sverige och höjd terrorhotnivå av Säkerhetspolisen påverkar det finansiella systemet. FI har identifierat att Sverige fått mer fokus, inte minst genom cyberangrepp.

EU-förordningen DORA (Digital Operational Resilience Act) som trädde i kraft den 16 januari 2023 och som kommer börja tillämpas den 17 januari 2025 syftar bland annat till att säkerställa att deltagare i det finansiella systemet har vidtagit de skyddsåtgärder som krävs för att motverka cyberattacker och andra it-relaterade risker. Den ökade aktiviteten från FI på området, de stundande regelverken i en tid av ökad digitalisering och försämrat säkerhetsläge understryker vikten av att finansiella aktörer löpande ser över och hanterar sin exponering och beredskap för cyberattacker och andra driftstörningar.

Ett annat fokusområde för FI kommer att vara att granska att de finansiella företagen gör vad de ska för att skydda sig från att utnyttjas i kriminella syften. I sammanhanget konstaterar FI att det är viktigt att rusta svenska konsumenter för att förhindra att de blir lurade men att det ligger ett ansvar på banker och betaltjänstföretag att motverka att deras tjänster och produkter utnyttjas av bedragare. Det är vidare en fortsatt stor risk att kriminella utnyttjar det finansiella systemet för att tvätta pengar och risken kvarstår även för att det finansiella systemet utnyttjas för att finansiera terrorism eller för att undgå de internationella sanktioner som beslutas av EU:s ministerråd. FI:s fokus kommer i en tid som präglas av den organiserade brottsligheten som alltmer kommit att avse välfärdsbrott och bedrägerier. Initiativet belyser vikten av att finansiella aktörer har genomarbetade penningtvättskontroller och rutiner för att motverka bedrägerier som blivit än mer kritiska mot bakgrund av bland annat den alltmer utbredda användningen av AI som möjliggör sofistikerade bedrägerier.

Slutligen kommer FI granska att konsumenter erbjuds rätt och bra tjänster på finansmarknaden. Vi noterar att det även är en prioriterad politisk fråga och att både regeringen och tillsynsmyndigheter arbetar aktivt för att minska överskuldsättningen i Sverige bland konsumenter.

[1] Lagförslaget finns tillgängligt här.

Hör gärna av er till Cirios finansregulatoriska grupp om ni har några frågor.