Senaste åren har våra svenska domstolar slagit in på en väg som kraftigt har begränsat möjligheten för en upphandlande myndighet att själv bestämma vad de vill premiera i en upphandling, allt motiverat utifrån en grundläggande tanke om att pris i en upphandling är så centralt att den upphandlande myndigheten överträder likabehandlingsprincipen för det fall myndigheten uppställer begränsningar i utvärderingsmodellen gällande hur lågt pris en leverantör får offerera. Har våra svenska domstolar missuppfattat det utrymme som EU-direktiven ger en upphandlande myndighet? Läs vår artikel här för en utmanande idé om att våra svenska domstolar kan ha slagit in på fel väg.
