Ett år med FDI-regelverket – vad har vi lärt oss?

För lite drygt ett år sedan, den 1 december 2023, trädde lag om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft (”UDI-lagen”). I vardagligt tal brukar regelverket även benämnas ”FDI” (Foreign Direct Investments).

UDI-lagen tillkom i syfte att skapa ett system för att granska och hindra utländska investerares strategiska förvärv av företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Lagen bygger på en EU-förordning och Sverige var det tjugoandra medlemslandet i ordningen att införa ett granskningssystem.

Lagstiftningen träffar ett stort antal investeringar

Som har debatterats mycket är den svenska lagen bred och omfattar investeringar i ett stort antal verksamheter, till exempel inom följande områden:

• samhällsviktig verksamhet enligt föreskrifter som utfärdats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (”MSB”),
• säkerhetskänslig verksamhet,
• storskalig behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter,
• tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmaterial eller produkter med dubbla användningsområden,
• forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier.

Av granskningsmyndigheten Inspektionen för strategiska produkters (”ISP”) statistik framgår att 70–80 procent av anmälningarna rör samhällsviktig verksamhet och av dessa står verksamheter i energisektorn för en stor andel av anmälningarna.

I och med att begreppet skyddsvärd verksamhet är brett, och redan ett inflytande om 10 procent av rösterna ska anmälas samt att såväl transaktioner mellan svenska företag som koncerninterna överlåtelser omfattas, har ett stort antal investeringar anmälts till ISP.

Lite statistik

Per den 29 november 2024 hade 1 206 anmälningar inkommit till ISP. Av dessa har den absoluta majoriteten, 1 006 ärenden, avslutats utan åtgärd. Totalt har endast 24 anmälningar gått vidare till granskning dvs. till ”fas två” efter de inledande 25 arbetsdagarna. Av dessa har (fram till slutet av november) 11 investeringar godkänts utan villkor och 5 med särskilda villkor. Ingen investering har hittills förbjudits. Det är dock möjligt för en investerare att återkalla en anmälan för det fall ISP överväger att meddela ett förbud. På grund av de eventuella negativa konsekvenser som ett förbudsbeslut innebär, bland annat ur ett renomméperspektiv, förekommer det att investerare avbryter transaktioner om de får information om att myndigheten ser problem med investeringen.

I slutet av november pågick handläggning av knappt 200 ärenden, vilket indikerar att arbetsbelastningen på myndigheten fortsatt är hög.

Enligt nyligen publicerad statistik hanterade granskningsmyndigheter i EU:s medlemsstater totalt drygt 1 800 anmälningar under år 2023 (dvs. under föregående år när den svenska lagen endast hade gällt under en månad). Av dessa ledde 56 procent till en fördjupad granskning. Av de anmälningar som granskades godkändes 85 procent utan villkor.

Av ärendeflödet att döma kan alltså slutsatsen dras att det svenska granskningssystemet träffar en vidare krets verksamheter, vilket leder till ett stort antal anmälningar samtidigt som andelen fördjupade granskningar är betydligt lägre i Sverige än inom EU som helhet.

Några tankar från första året

• Från det att en komplett anmälan inkommit till ISP har myndigheten 25 arbetsdagar på sig att besluta om att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en fördjupad granskning. Som statistiken ovan visar lämnas den absoluta majoriteten av anmälningar utan åtgärd. Det innebär att i de allra flesta fallen meddelas ett beslut inom 25 arbetsdagar, och utifrån vår erfarenhet utnyttjar ISP oftast hela den tillgängliga tidsramen på 25 arbetsdagar och det är generellt svårt att hemställa om en skyndsam handläggning.
• Det är ISP som avgör när en anmälan anses vara fullständig och därmed när tidsfristen börjar löpa, vilket i vissa fall kan medföra en förlängd handläggningstid. Vår erfarenhet är dock att begäran om kompletteringar har blivit färre i takt med att myndigheten har blivit mer insatt och bekantat sig med lagstiftningen.
• Anmälan till ISP kan göras först när investeringen är ”nära förestående”. Utifrån ISP:s tillämpning och handläggning kan man dra slutsatsen att investeringar med långa tidsramar, exempelvis flera månader mellan signing och closing, kan tolkas som inte tillräckligt nära förestående av ISP. Detta behöver dock avgöras från fall till fall men det kan vara viktigt att ha i åtanke vid planeringen av en investering.
• ISP uppmuntrar inte förhandskontakter. Även möjligheten till möten med handläggare under ärendets handläggning är generellt sett begränsad. En förklaring till detta är att ISP:s granskning görs utifrån säkerhetspolitiska överväganden och sekretessen är hög. I sin granskning ska ISP vidare samverka med vissa statliga myndigheter, i första hand Försvarsmakten och Säkerhetspolisen då dessa bedöms ha den bästa bilden av säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige. ISP ska därför underrätta Försvarsmakten och Säkerhetspolisen om varje anmäld investering. Om ISP inleder en granskning av en investering ska uppgifter även lämnas till Försvarets materielverk, Kommerskollegium och MSB men även andra aktörer kan komma att kontaktas beroende av investeringsobjektets verksamhet.

Seminarium hos Cirio i januari

Vill du få en djupare inblick i UDI-lagen och de praktiska erfarenheterna från det första året? Varmt välkommen till vårt frukostseminarium den 22 januari 2025. Vi bjuder inte bara på värdefulla insikter om UDI-lagen, utan också en uppdatering om de senaste händelserna inom merger control.

Läs mer och anmäl dig till seminariet via denna länk: Cirios frukostseminarium 

Om du har några frågor, är du varmt välkommen att kontakta någon av oss.