Arbetsrätten och coronaviruset – Nyhetsbrev Del 2

Med anledning av den ekonomiska osäkerhet som har uppstått till följd av coronavirusets framfart tvingas allt fler arbetsgivare att hantera frågor om uppsägningar, varsel och skadebegränsningsåtgärder. En allt stadigare ström av lagförslag och stödåtgärder som har presenterats av regeringen för att lindra de ekonomiska verkningar av krisen har däremot lett till att det uppstått en rad frågetecken kring hur allt ska hanteras i praktiken. Som en uppföljning av tidigare nyhetsbrev och webbinarium om arbetsrätten och coronaviruset redogör Cirio därför här för den senaste informationen kring utvecklingen på arbetsmarknaden.*

Korttidsarbete

Inledningsvis ska nämnas att begreppen korttidspermittering och korttidsarbete är synonyma.

En arbetsgivare som drabbats av plötslig arbetsbrist till följd av coronaviruset kan istället för att varsla sina anställda om uppsägning, under vissa förutsättningar använda sig utav möjligheten till korttidsarbete. Detta innebär att arbetstagarna tillfälligt går ner i arbetstid och lön mot att delar av arbetsgivarens lönekostnader täcks av staten. Reglerna träder i kraft den 7 april 2020 men kan tillämpas redan från den 16 mars 2020.

Förutsättningar för att få stöd vid korttidsarbete

Stöd kan ges till en enskild arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som orsakats utav något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, förutsatt arbetsgivaren har använt alla tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för sin arbetskraft.

Åtgärder för att minska kostnader för arbetskraft kan exempelvis handla om att genomföra förändringar i skiftläggningen samt genom att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal, provanställda eller annan tillfälligt anställd personal. Arbetsgivaren måste även visa att den är långsiktigt konkurrenskraftig, att verksamheten normalt sett är lönsam och att den kan komma att bli lönsam även efter stödet. Företag som vid tidpunkten för ansökan är föremål för företagsrekonstruktion, är på obestånd eller är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning kommer därför inte att beviljas stöd. Kravet på allvarliga svårigheter innebär att behovet av arbetstidsförkortning ska vara betydande. Med detta menas att för det fall arbetsgivaren inte erhåller stöd kommer denne att behöva genomföra omfattande uppsägningar.

Vad gäller bemanningsbolag som hyr ut arbetskraft tillfälligt och kortsiktigt uttalade regeringen så sent som i torsdags förra veckan, den 19 mars 2020, att dessa inte ska omfattas av stödet då stora och plötsliga fall i efterfrågan på arbetskraft för sådana arbetsgivare inte bör anses vara oförutsedda. Tillväxtverket har dock så sent som idag tillkännagivit att man bedömer att ingen verksamhet kunde ha planerat inför coronaviruset och att så länge man uppfyller kraven för korttidsarbete har man rätt att få stöd. Verket bedömer därför att även bemanningsbolag bör omfattas av möjligheten att få stöd.

Närmare om vad korttidsarbete innebär

Förslaget innebär att staten kommer att ta mellan 15, 30 eller 45 procent av arbetsgivarens kostnader för att personal går ned i arbetstid, vilket innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med 19, 36 eller 53 procent samtidigt som arbetstagarnas lön endast minskar med 4, 6 eller 7,5 procent. Vilken av dessa procentsatser som blir aktuella beror på hur stor arbetstidsförkortning som genomförs. Den kan vara antingen 20, 40 eller 60 procent av respektive arbetstagares ordinarie arbetstid.

När kollektivavtal finns på arbetsplatsen

För det fall att arbetsgivaren har kollektivavtal krävs det att avtalet omfattar korttidsarbete och har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Det krävs också att de närmare förutsättningarna för tillämpning av korttidsarbete regleras i ett lokalt kollektivavtal. I det lokala kollektivavtalet ska det regleras vilka anställda som ska omfattas och i vilken grad arbetstid och lön ska minskas. Det finns inget krav på att arbetstidsminskningen måste vara samma för alla anställda utan det finns möjlighet att reglera olika procentnivåer av korttidsarbete för de anställda i de lokala kollektivavtalen. Om kollektivavtalet reglerar korttidsarbete gäller det för alla som omfattas av avtalet.

Om det finns anställda som är anslutna till andra fackförbund än den fackliga organisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med, är arbetsgivaren även skyldig att förhandla med dessa fackförbund innan korttidsarbete kan införas för dessa.

När kollektivavtal saknas på arbetsplatsen

Även arbetsgivare som saknar kollektivavtal har möjlighet till stöd för korttidsarbete under förutsättning att arbetsgivaren har skriftliga avtal om korttidsarbete med minst 70 procent av de anställda på driftenheten. Korttidsarbete får endast beröra de arbetstagare som arbetsgivaren har träffat avtal med och den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. Begreppet driftsenhet avser inte affärsområde eller dylikt på det organisatoriska planet som många utgått ifrån utan istället avses kontor eller arbetsplats i geografisk mening. Arbetstagare som jobbar hemifrån anses typiskt sett tillhöra närmaste kontor.

Arbetsgivaren har ingen skyldighet att föra fackliga förhandlingar före införandet av korttidsarbete när kollektivavtal saknas på arbetsplatsen.

Lönetak

Lönetaket för stödet är 44 000 kronor i månaden per arbetstagare. Belopp därutöver får arbetsgivaren finansiera själv.

Tillväxtverkets inställning har varit att arbetstagare som har över 44 000 kr per månad och som deltar i korttidsarbete måste omfattas av samma arbetstid- och löneminskning som övriga, om kollektivavtal saknas. Igår, den 26 mars 2016, tillkännagav dock verket att den som har över 44 000 kronor i lön inte behöver avstå mer än 7,5 procent av lönetaket på 44 000 kronor, d v s behöver inte avstå mer än 3 300 kronor i månaden. Den som har en månadslön på 100 000 kronor skulle då få behålla 96 700 kronor av lönen.

Hur länge kan stöd erhållas?

Stöd kan erhållas under sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Ansökan om stödet kan göras från och med den 7 april 2020 men ansökan kan avse tid från och med den 16 mars 2020, förutsatt att förutsättningar för korttidsarbete har funnits redan då. Ansökan ska göras till Tillväxtverket och ska ha inkommit inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden.

Stöd under uppsägningstid

Stöd kan även erhållas för personal som är under uppsägningstid. Under uppsägningstiden har däremot en arbetstagare rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner utan lönereduceringen som korttidsarbete innebär. Det innebär att arbetsgivaren kommer att behöva täcka upp den löneminskning som sker under uppsägningstiden, d v s antingen med 4, 6 eller 7,5 procent.

Vem kan ansöka om stöd för korttidspermittering?

Stöd till korttidsarbete kan ges till alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer. För att kunna erhålla stöd måste (i) arbetstagaren varit anställd under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande, (ii) arbetsgivaren ha varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter under stödmånaden, och (iii) arbetstagaren inte tillhöra arbetsgivarens familj (numera avses endast enskilda näringsidkare och deras familj).

Varsel

Under förutsättning att minst fem anställda berörs av permittering måste en arbetsgivare varsla Arbetsförmedlingen minst en månad innan permitteringarna genomförs eller så snart som möjligt om permitteringsbehovet uppstått till följd av en force majeure-situation.

Det har däremot under en tid varit oklart huruvida det även funnits en skyldighet att varsla Arbetsförmedlingen innan permittering till följd av korttidsarbete genomförs. Arbetsförmedlingen har därför idag, den 25 mars 2020, kommit med ett tillkännagivande om att företag som väljer korttidsarbete för sina anställda inte behöver varsla Arbetsförmedlingen.

Aktieutdelning vid korttidsarbete

Med anledning av att ett flertal publika aktiebolag har beslutat om utdelning till sina aktieägare har en offentlig debatt vuxit om huruvida aktieutdelningar ska vara tillåtna samtidigt som en arbetsgivare tar emot statligt stöd för korttidsarbete. Riksdagens finansutskott har härvid konstaterat att en förutsättning för att få statligt stöd är att företaget ska ha hamnat i ”allvarliga ekonomiska svårigheter”, vilket inte kan anses vara fallet om bolaget samtidigt delar ut pengar till aktieägarna.

Arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på löner

Regeringen presenterade tidigare i veckan, den 25 mars 2020, ett nytt krisstöd som bl.a. innebär tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag med maximalt 30 anställda. Stödet gäller anställda med löner som inte överstiger 25 000 kronor och avser perioden mellan 1 mars och 30 juni 2020.

Regeringens har i förslag från den 19 mars 2020, även presenterat ett lagförslag om att företag, efter ansökan, kan beviljas anstånd med inbetalning av preliminärskatt på löner, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt avseende högst tre månader under perioden januari-september 2020. Anstånd kan medges i högst ett år. Med anståndet följer dock en kostnadsränta om 1,25 procent samt en anståndsavgift om 0,3 procent per påbörjad kalendermånad. Eftersom räntan och avgiften inte är avdragsgill anses den effektiva kostnaden motsvara en årlig ränta om 6,6 procent. Anståndsmöjligheten gäller inte bolag med stora skatteskulder. De aktuella räntesatserna kan dock komma att sänkas efter att finansutskottet idag gav en sådan instruktion till regeringen.

Företag bör däremot vara medvetna om att dess företrädare har ett skatterättsligt företrädaransvar för bolagets skatter och avgifter. Om företaget exempelvis inte har vidtagit verksamma åtgärder senast på förfallodagen för att avveckla bolagets samlade skulder riskerar företrädarna att bli personligt betalningsansvariga för bolaget skatteskulder. Ett företag som därmed skjuter upp sina skatteinbetalningar till förmån för att hålla företaget flytande kan sedermera tvingas att ansöka om konkurs eller företagsrekonstruktion innan anståndsperioden är slut för att undvika personligt betalningsansvar för de förfallna skatteskulderna.

Har du några frågor med anledning av de nya reglerna och tolkningarna av dessa eller andra frågor du inte har fått svar på, är du välkommen att kontakta någon av våra arbetsrättsjurister: