Lagrådsremiss av förslaget till en ny rekonstruktionslag

Den 17 februari 2022 presenterade regeringen en lagrådsremiss av förslaget till en ny rekonstruktionslag. Lagrådsremissen innehåller inte några avgörande förändringar i förhållande till utredningsförslaget om en ny rekonstruktionslag som lämnades den 3 mars 2021. Om allt går som planerat kan en proposition väntas i slutet av mars och att den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Sammanfattning av lagförslaget

Vi har i tidigare nyhetsflashar berättat om utredningens förslag till ny rekonstruktionslag, men här kommer en kort påminnelse. Förslaget ändrar på flera avgörande sätt det svenska rekonstruktionsregelverket och kommer än mer att likna de mest utvecklade rekonstruktionsregelverken i Europa och USA med förebild i det amerikanska ”Chapter 11”. Regelverket föreslås ge borgenärer, rekonstruktör och gäldenär helt nya verktyg att arbeta med. Nedan följer i punktform några av de viktigaste förändringarna där regeringen i allt väsentligt godtagit utredningens förslag.

• I stället för ett ackordsförslag ska borgenärerna rösta om hela rekonstruktionsplanen som på nya avgörande vis får rättsverkan för bl.a.
  • Ägare som genom skuldkonvertering i praktiken kan komma att bli av med sitt ägande genom s.k. debt-to-equity swap. En antagen rekonstruktionsplan ersätter bolagsstämman.
  • Säkerställda borgenärer som kan få villkor och förutsättningar för sina fordringar förändrade genom en rekonstruktion.
  • Rekonstruktionsbolaget genom att nya och mer anpassade villkor kan ställas upp i rekonstruktionsplanen.
  • Avtalsparter där bl.a. löpande avtal kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, dock med bibehållen skadeståndsskyldighet för avtalstiden.
• Alla berörda parter deltar i en omröstning av rekonstruktionsplanen och blir indelade i olika borgenärs- eller intressegrupper. Majoritetskrav om 2/3 gäller inom grupperna och alla grupper måste stödja planen för att den ska antas.
• En rekonstruktionsplan antas även om 2/3 majoritet inte uppnåtts i alla grupper förutsatt att bl.a. borgenärerna i den grupp som inte stödjer planen får full ersättning innan en grupp som har lägre prioritet vid konkurs får ut något enligt planen (regeln om ”absolut prioritet”) förutsatt att:
  • en majoritet av grupperna stödjer planen, och:
    • en av dessa grupper är säkerställd, eller
    • minst två grupper som hade fått utdelning i konkurs röstat för antagande.
• Att ställningen för alla berörda parter blir bättre enligt planen jämfört med en konkurs ska säkerställas genom ”testet om borgenärers bästa intresse” som kan prövas av domstol på begäran av borgenär.
• Handläggningen av rekonstruktioner koncentreras till färre domstolar som förutsätts bygga upp särskild kompetens på området.
• Uppdrag som rekonstruktör förslås koncentreras till de som idag är konkursförvaltare och Kronofogdemyndigheten får tillsyn över framförallt utseendet av rekonstruktörer och arvodet i rekonstruktionen.

Några nyheter jämfört med utrednings förslag

• Till skillnad från utredningen föreslår inte regeringen något särskilt snabbspår och en egen lag för ett separat offentligt ackord (som utredningen föreslog i en särskild lag om offentlig skulduppgörelse). Ett rekonstruktionsförfarande måste alltid inledas.
• Regeringen föreslår vidare, i tillägg till utredningens förslag där realisationsmöjligheterna begränsas, att rekonstruktörens samtycke ska krävas för realisation av handpanter och retentionsrätter vilket kan väntas få betydelse för banker och andra säkerställda borgenärer med framförallt pant i aktier.
• Det justerade lagförslaget innehåller också en hel del förtydliganden om vad som ska gälla för gäldenärens avtal under rekonstruktion och begränsningar för superförmånsrätten framåt i tiden. Regeringen föreslår tydligare regler för villkoren runt uppsägningar och upphörande av pågående avtal när bolaget i rekonstruktion önskar frånträda ett avtal. På ett generellt plan kan det sägas att dessa blir mycket förmånliga för bolaget i rekonstruktion.
• Regeringen föreslår att en majoritet berörda borgenärsgrupper alltid måste stödja planen för att s.k. gruppöverskridande cram-down ska kunna ske, till skillnad från utredningen där tre grupper som skulle ha fått utdelning i en konkurs föreslogs vara tillräckligt. Regeringen menar att det kan framstå som märkligt att tre grupper t.ex. skulle kunna köra över tio andra grupper som röstar nej – även om regeln om absolut prioritet och testet om borgenärers bästa intresse ofta medför att missbruk kan stävjas.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

För mer information, vänligen kontakta: