Uppdatering från Cirio angående förslaget om omställningsstöd

Den 15 maj 2020 publicerade Finansdepartementet ett förslag om införandet av omställningsstöd för företag som tappat en betydande del av sin omsättning på grund av spridningen av covid-19. I förslaget utvecklas den överenskommelse som presenterades den 30 april 2020 av Regeringen, Liberalerna och Centerpartiet, vilken kommenterades i Cirios nyhetsbrev från den 6 maj. I detta nyhetsbrev görs en mer detaljerad beskrivning och analys av det nya förslaget.

Vilka generella krav finns för att kunna ansöka om omställningsstöd?

För att ett företag ska kunna ansöka om omställningsstöd ställs det i förslaget upp vissa krav. Det krävs att företaget:

1. bedriver näringsverksamhet,
2. är godkänt för F-skatt,
3. har en sammanlagd nettoomsättningen för mars och april 2020 som understeg 70 % av den sammanlagda nettoomsättningen för mars och april 2019,
4. hade en nettoomsättning som uppgick till minst 250 000 kr under det räkenskapsårs om avslutades närmast före den 1 januari 2020,
5. ansöker om ett stöd som uppgår till minst 5 000 kr, samt
6. har lämnat in en ansökan om omställningsstöd till Skatteverket (”SKV”) senast 31 augusti 2020.

Utöver kraven i (1)-(6) ska företaget ha gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning samt annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som stöder beräknas på. Den försäkringsersättning som här avses är främst s.k. avbrottsförsäkring.

För att ha rätt till stöd får företaget inte heller under perioden mars 2020 till juni 2021 verkställa ett beslut om värdeöverföring till aktieägarna eller medlemmarna. Värdeöverföring definieras som vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Ett beslut om värdeöverföring får inte heller ha fattats av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ under denna period. Ingår företaget i en koncern gäller kravet även för det eller de moderföretag till företaget som ingår i koncernen. Om en sådan överföring ändå görs kan det resultera i en återbetalningsskyldighet.

Vilka företag kan inte ansöka?

Enligt förslaget är det enbart företag som är långsiktigt bärkraftiga som ska beviljas omställningsstöd. Med långsiktigt bärkraftiga företag menas i förslaget att företagets svårigheter ska vara tillfälliga och så gott som uteslutande ha uppkommit på grund av spridningen av covid-19. Tanken är att företag som befunnit sig i ekonomiska trångmål redan innan spridningen av covid-19 (d v s innan den 29 februari 2019) inte ska ha rätt till stödet.

En förutsättning för att omställningsstödet ska godkännas av EU-kommissionen är ett säkerställande av att stöd inte lämnas till företag som befunnit sig i svårigheter innan spridningen av covid-19. Företag i svårigheter definieras i enlighet med Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 vilket bl.a. innebär att företag som är försatta i konkurs och företag som befinner sig i företagsrekonstruktion som huvudregel ska exkluderas från att söka stödet.

Det framgår dock av skälen till den av Regeringen föreslagna bestämmelsen att ett företag som inte var skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning den 29 februari men blivit det vid tiden för prövningstillfället kan ansöka om stödet. Detsamma gäller för företag som befinner sig i formell rekonstruktion, om beslut om rekonstruktion tagits efter den 29 februari 2020. Det innebär enligt förslaget att ett företag som inte befann sig i företagsrekonstruktion den 29 februari 2020 men som gör det vid tiden för prövningen av ansökan kan erhålla stödet, förutsatt att övriga krav är uppfyllda.

Omställningsstödet och koncerner

Vid tillämpning av de föreslagna reglerna om omställningsstöd ska varje företag i en koncern hanteras som en individuell stödmottagare. Utgångspunkten är således att regelverket ska vara neutralt i förhållande till huruvida verksamheten organiserats i en enda juridisk person eller i flera koncernföretag.

Regeringen vill på så vis säkerställa att beräkningen av stödet inte blir förmånligare för en koncern än om hela verksamheten funnits i ett företag. Det har mot denna bakgrund föreslagits att det maximala stödet som kan ges ska avse hela koncernen och fördelas på respektive stödberättigat företag i förhållande till storleken på företagets fasta kostnader.

Koncernförhållande definieras i enlighet med årsredovisningslagen vilket i korthet innebär att om ett moderföretag innehar mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person ingår företagen i samma koncern.

Beräkning av nettoomsättning och stödets storlek

Med nettoomsättning avses intäkter från utförda tjänster och sålda varor som ingår i ett företags normala verksamheten. Avdrag görs för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. Intäkter från försäljning av finansiella instrument ingår inte vid beräkning av nettoomsättningen.

En intäkt anses hänförlig till den månad som den hade ansetts belöpa sig på om varje kalendermånad hade utgjort ett separat räkenskapsår för företaget. Enligt förslaget ska upplupna intäkter som ännu inte fakturerats för en viss månad inkluderas i nettoomsättningen om de enligt god redovisningssed hade tagits upp som intäkt för perioden enligt de redovisningsprinciper som företaget normalt tillämpar. Förutbetalda intäkter ska på motsvarande sätt exkluderas, om de inte hade tagits upp som intäkt för det fall månaden utgjorde ett separat räkenskapsår. Vilka redovisningsprinciper som ska användas bör enligt förslaget ha sin utgångspunkt i det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 januari 2020.

Vad gäller omsättningsstödets storlek föreslås det kunna ges med ett belopp som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för mars och april 2020. Denna andel ska enligt förslaget motsvaras av 75 % av företagets procentuella omsättningsminskning, enligt följande formel:

((nettoomsättningen för mars och april 2019 – nettoomsättningen för mars och april 2020) / nettoomsättningen för mars och april 2019) × 0,75

Taket för stödet föreslås regleras på två sätt. Det första är att det maximalt ska gå att betala ut 150 miljoner kronor och det andra är att stödet ska begränsas för företag som har stora fasta kostnader i förhållande till den nominella omsättningsminskningen.

Vilka fasta kostnader omfattas av stödet?

Enligt förslaget ska följande kostnader anses utgöra fasta kostnader:

1. hyra och leasing, med avdrag för lämnade rabatter, om avtalstiden är minst sex månader,
2. räntor, med undantag för vinstandelsräntor, till den del de överstiger ränteintäkter för perioden,
3. värdeminskningar på anläggningstillgångar samt nödvändiga reparationer och underhåll av sådana tillgångar,
4. fastighetsskatt som företaget är skattskyldigt för, till den del skatten avser en fastighet som inte hyrs ut,
5. förbrukning av vatten och elektricitet, med undantag för elektricitet som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, avlopp, internet och telefoni samt uppvärmning av lokaler,
6. tjänster avseende städning, sophantering samt larm och bevakning,
7. försäkringar,
8. utfodring av djur inom jord- och vattenbruksverksamhet,
9. franchiseavgifter, dock inte sådan del som är beroende av försäljningsvolym eller liknande,
10. offentligrättsliga tillstånd samt återkommande tillsyns- och kontrollavgifter som betalas för en viss tidsperiod, samt
11. royalties och licensavgifter för immateriella rättigheter, dock inte sådan del som är beroende av försäljningsvolym eller liknande.

Likt vad som gäller för intäkter ska en kostnad anses hänförlig till den månad som den hade ansetts belöpa sig på om varje kalendermånad hade utgjort ett separat räkenskapsår för företaget.

Som fasta kostnader ska dock inte anses sådana kostnader som:

1. är möjliga för företaget att undvika genom åtgärder som skäligen kan krävas vid en plötslig nedgång i produktionen eller omsättningen av varor och tjänster,
2. utgörs av ingående mervärdesskatt som företaget har rätt att göra avdrag för eller få återbetald,
3. utgörs av skatt som företaget enligt lagen om skatt på energi har rätt att göra avdrag för i punktskattedeklaration eller få återbetald efter ansökan,
4. är hänförliga till en verksamhet som bedrivs i utlandet, eller
5. annars motsvaras av en intäkt hos något företag som ingår i samma koncern.

Ansökan och förfarandet hos SKV

Enligt förslaget ska beslut om omställningsstöd fattas av SKV. Det föreslås att ansökan om omställningsstöd ska göras elektroniskt via ett formulär som SKV kommer ta fram. En ansökan ska innehålla uppgifter om företagets minskade nettoomsättning, orsakerna till omsättningstappet, de fasta kostnader som ansökan avser samt övriga uppgifter som SKV behöver för att fatta ett beslut om omställningsstöd. Om det sökta stödet överstiger 100 000 kr krävs även ett yttrande från en revisor. SKV kan dock enligt förslaget även kräva ett yttrande från en revisor även i fall då det sökta stödet understiger 100 000 kr. Om flera företag som ingår i en koncern avser ansöka om stöd, ska ansökan om omställningsstöd ges in samtidigt för samtliga koncernbolag. Vid ansökningstillfället behöver också koncernbolagen lämna uppgifter om koncernstrukturen.

Ett företag som beviljas omställningsstöd har en skyldighet att till SKV omgående anmäla omständigheter som påverkar rätten till stöd eller stödets storlek om omständigheterna var kända vid tidpunkten för prövningen av ansökan.

Omställningsstödet kommer i första hand tillgodogöras genom en kreditering av det relevanta företagets skattekonto. Om det vid en avstämning visar sig att det finns ett överskott på skattekontot efter krediteringen så ska en utbetalning till det relevanta företagets konto som huvudregel ske.

Enligt promemorian föreslås SKV få ett antal utrednings- och kontrollmöjligheter. Flertalet kontrollåtgärder motsvarar åtgärder som återfinns i skatteförfarandelagen. Exempel på åtgärder som SKV kan vidta i förhållande till omställningsstöd är revision, föreläggande om att lämna uppgift, kontrollbesök och bevissäkring.

Om ett företag är återbetalningsskyldigt med anledning av felaktigt utbetalt omställningsstöd får SKV enligt förslaget besluta om att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. SKV kommer i detta hänseende ges möjlighet att träffa avtal med företag som har tillgodoförts felaktigt utbetalt omställningsstöd om anstånd och eventuell avbetalningsplan i syfte att undvika betydande skadeverkningar som ett resultat av återbetalningsskyldigheten.

Företrädaransvar

Promemorian föreslår att ett s.k. företrädaransvar för felaktigt genomförda utbetalningar av omställningsstöd introduceras. Företrädaransvaret föreslås innebära att en företrädare för ett företag kan bli personligt betalningsansvarig för felaktigt utförda utbetalningar av omställningsstöd i vissa situationer. Företrädaransvaret kommer i första hand kunna utkrävas av den verkställande direktören och styrelsen.

Företrädaransvaret ska enligt förslaget hanteras på motsvarande sätt som företrädaransvaret för skatter och avgifter. Detta innebär att SKV ansöker hos förvaltningsrätten om företrädaransvar och att vissa ansvarsbegränsningar kan göras gällande avseende utbetalningar av omställningsstöd.

Straffansvar

Förslaget introducerar även flera nya straffbestämmelser och en ny brottsrubricering, omställningsstödsbrott. Straffansvar kan aktualiseras för den som lämnar oriktiga uppgifter eller annars inte anmäler ändrade förhållanden som denne är skyldig att anmäla enligt den nya lagen. Straffansvaret omfattar även den som efter att omställningsstöd utbetalats inte anmäler sådana ändrade förhållanden som denne är skyldig att anmäla och underlåtenheten innebär att företaget fått ett högre stöd än vad det har rätt till. Straffansvaret kommer främst gälla bolagets företrädare, men även själva företaget kan bli skyldigt att betala en företagsbot.

Förslaget öppnar också upp för en s.k. frivillig rättelse. Den som frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om omställningsstöd eller om återkrav av omställningsstöd kan fattas döms inte för brott. Bestämmelsen om frivillig rättelse avseende omställningsstöd motsvarar i stor mån möjligheten till frivillig rättelse vid skattebrott.

Enligt förslaget ska även en ansökan om omställningsstöd lämnas på heder och samvete. Detta innebär att den som skriftligen lämnar in osanna uppgifter eller annars undanhåller sanningen i samband med en ansökan om omställningsstöd kan komma att dömas för osann försäkran eller vårdslös försäkran. Likt omställningsstödsbrottet kan även en osann försäkran aktualisera en företagsbot.

För mer information eller frågor, kontakta någon av: