I fredags, den 17 december 2021, trädde en ny visselblåsarlag i kraft. Den nya lagen ersätter den tidigare visselblåsarlagen och innebär att det blivit lättare och tryggare att visselblåsa om missförhållanden.

Vad innebär visselblåsning?

Visselblåsning innebär att en arbetstagare rapporterar om missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram eller som avser missförhållande rörande vissa av EU:s rättsakter (t.ex. GDPR, penningtvätt, finansiella tjänster, insiderinformation, offentlig upphandling, produktsäkerhet, konsumentskydd m.fl.). Rapportering som enbart rör visselblåsarens egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänintresse, annat än om det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Visselblåsningsrätten ger inte rätt att lämna ut handlingar.

En nyhet i lagen är att kretsen för visselblåsare utökas från att tidigare endast omfatta anställda till att omfatta även arbetssökande, konsulter som är egenföretagare, volontärer, praktikanter, styrelseledamöter samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Även tidigare och blivande sådana aktörer omfattas. Även andra verksamheter som dessa aktörer har kommit i kontakt med i ett arbetsrelaterat sammanhang, såsom ett kundföretag eller köpare av bemanningstjänst omfattas.

Skydd från hindrande åtgärder och repressalier

Genom den nya visselblåsarlagen skyddas visselblåsaren från att hindras från att rapportera om missförhållanden samt från repressalier på grund av sådan rapportering, till exempel i form av uppsägning eller omplacering. Visselblåsaren skyddas också från att hindras från att rådgöra med sitt fackförbund i dessa frågor eller repressalier med anledning därav.

Skyddet innebär också att visselblåsaren inte får göras ansvarig för åsidosättande av tystnadsplikt, under förutsättning att vederbörande hade skälig anledning att anta att visselblåsningen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. En förutsättning för att omfattas av skyddet är också att visselblåsaren har skälig anledning att anta att informationen om missförhållandet var sann samt att visselblåsningen sker på det sätt och villkor som lagen i övrigt anvisar.

Skyddet mot repressalier gäller även för vissa personer i visselblåsarens omgivning såsom fackliga företrädare på arbetsplatsen, anhöriga och kollegor samt juridisk person som visselblåsaren äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.

Vid överträdelse av hindrande- och repressalieförbudet kan en arbetsgivare bli skyldig att betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd.

Skydd för visselblåsarens identitet

En visselblåsare erhåller även skydd mot att få sin identitet avslöjad av den som hanterar visselblåsningsärendet. Den som röjer visselblåsarens identitet kan göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten.

Intern visselblåsarfunktion

Genom den nya visselblåsarlagen införs en skyldighet för arbetsgivare med minst 50 anställda att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av visselblåsning.

Skyldigheten att inrätta intern visselblåsarfunktion kommer gälla från och med den 17 juli 2022 för verksamheter med minst 250 anställda och från och med den 17 december 2023 för verksamheter med mellan 50 och 249 anställda. Den som underlåter att fullgöra de krav som ställs på den interna visselblåsarfunktionen kan bli föremål för föreläggande vid vite från tillsynsmyndigheten.

Även om arbetsgivare med färre än 50 anställda inte har en skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler och förfarande för rapportering och uppföljning, bör möjligheterna för hur missförhållanden kan rapporteras internt ändå ses över då visselblåsningslagen gäller för alla företag oavsett storlek. Avsaknad av sådan möjlighet kan nämligen annars innebära en ökad risk för att anställda och andra som lagen skyddar istället rapporterar genom de offentliga kanalerna, vilket skulle kunna lediga till betydligt värre konsekvenser än om rapporteringen istället hade skett internt.

För hantering av visselblåsningsfunktionen måste oberoende och självständiga personer eller enheter utses. Det finns inget hinder mot att utse egna anställda, men deras oberoende, självständighet och behörighet måste då noggrant säkerställas. Den interna visselblåsarfunktionen får även läggas ut på en extern aktör.

Notera i detta sammanhang att visselblåsaren kommer kunna välja att förbigå den interna visselblåsarfunktionen för att i stället slå larm externt hos vissa anvisade myndigheter. Under vissa förutsättningar får även offentliggörande ske, vilket t.ex. kan ske genom sociala medier eller lämnande av uppgift till journalist för publicering i media.

Cirios erbjudande rörande visselblåsartjänster

Cirio kommer inom kort presentera sitt erbjudande kopplat till den visselblåsarfunktion som lagen ställer krav på och som vi vet att många av våra klienter efterfrågat.

Vill du veta mer?

Välkommen att kontakta Caroline Olstedt Carlström (dataskydd), Ulrica Salomon (konkurrensrätt), Richard Perez (arbetsrätt) eller Sofie Bodlund (compliance) för mer information om den nya lagen.

Informationen i denna artikel är endast avsedd som allmän information. Den utgör inte och ska inte användas som juridisk rådgivning. Informationen ska heller inte förstås som fullständig.