EU-kommissionen utökar möjligheterna att ge stöd till företag med anledning av COVID-19

De ekonomiska effekterna av COVID-19 är stora. EU-kommissionen har den 19 mars 2020 infört tillfälliga regler i syfte att ge medlemsstaterna stor flexibilitet att ge stöd till företag som påverkas COVID-19-utbrottet.

Både på EU-nivå och på nationell nivå har det införts restriktioner om hur människor får röra sig, mötas och samlas. Detta drabbar många företag hårt men det är särskilt kritiskt för vissa branscher. Många röster har höjts för att staten och det offentliga ska gå in med ytterligare åtgärder för att stötta företag som drabbats ekonomiskt till följd av Covid-19. Möjligheterna för staten och offentliga aktörer att gripa in är dock inte obegränsade, även om det finns goda möjligheter för staten – och andra medlemsstater inom EU – att vidta kraftfulla åtgärder i den kritiska situation som vi nu befinner oss i. De nya tillfälliga reglerna breddar nu dessa möjligheter ytterligare och beskrivs här i korthet.

Huvudregeln är anmälningsplikt

Det EU-rättsliga regelverket om s.k. statsstöd reglerar i vilka situationer stat, kommun och landsting får stötta företag som bedriver en ekonomisk verksamhet. Utgångspunkten är att statsstöd är förbjudet, om det inte har anmälts till EU-kommissionen eller omfattas av ett undantag. Regelverket omfattar många olika åtgärder, såväl direkta bidrag som olika typer av lättnader där företag selektivt gynnas såsom reducerade avgifter och skatter, förmånliga lån, garantier, borgen m.m. Skälet till regleringen är att konkurrensen mellan företag inom EU inte ska snedvridas genom att vissa medlemsstater gynnar sina inhemska företag genom omfattande stödåtgärder. På många marknader råder idag en internationell konkurrens, inte minst på EU-nivå.

Det nya tillfälliga regelverket

EU-kommissionen har nu, som ett komplement till de vanliga undantagen enligt statsstödsreglerna, tagit fram ett nytt tillfälligt regelverk som medlemsstater kan använda för att ge olika typer av stöd till företag. Åtgärderna riktar sig främst till små och medelstora företag. Nedan ges en kort sammanfattning.

• Direkta stöd och selektiva skattelättnader: Medlemsstater kan ge bidrag med upp till 800 000 € per företag för att avhjälpa akuta likviditetsbehov.

• Statliga lånegarantier till företag: Medlemsstater kan ge statliga garantier, upp till vissa belopp, för att säkerställa att banker fortsätter att tillhandahålla lån till kunder som behöver det. Olika regler gäller för små och medelstora företag respektive stora företag. Garantierna måste bland annat vara begränsade till sex år och får inte täcka mer än 90 procent av lånet.

• Räntesubventionerade lån till företag: Medlemsstater kan bevilja räntesubventionerade lån till företag. Sådana lån kan hjälpa företag att täcka akuta behov av rörelsekapital och investeringar. Subventionerad ränta får tillämpas under sex år. Olika regler gäller för små och medelstora företag respektive stora företag.

I tillägg till ovan klargörs att i de fall medlemsstater använder sig av banker och andra kreditinstitut för att föra ut stödet till företagen, ska stödet ska ändå anses utgöra stöd direkt till bankernas kunder och inte till bankerna själva. I det tillfälliga ramverket ges anvisningar om hur det ska säkerställas att konkurrensen mellan bankerna inte snedvrids. Det tillfälliga ramverket möjliggör även för staten att vid behov tillhandahålla kortfristiga exportkreditförsäkringar.

Endast företag som hamnat i svårigheter efter den 31 december 2019 kommer att vara berättigade till stöd enligt det tillfälliga ramverket. För de närmare villkoren, se länk

I tillägg till ovan finns det finns fortfarande möjlighet för medlemsstater att anmäla särskilda stödordningar till EU-kommissionen i syfte för att stötta företag i en viss sektor som har drabbats särskilt av COVID-19. Exempelvis kan nämnas att EU-kommissionen efter ansökan av danska regeringen har godkänt en stödordning vilken syftar till att stödja företag vars verksamhet träffas av förbudet att anordna evenemang med fler än 1 000 personer eller som rör särskilt utsatta befolkningsgrupper.

Återkrav av otillåtet stöd

Samtidigt som den nuvarande krissituationen alltså nu öppnar för möjligheter att ge stöd som vanligtvis inte skulle beviljas, är det viktigt att försäkra sig om att de regelverk som finns inte kringgås. Om en medlemsstat ger ett olagligt stöd ska stödgivaren som utgångspunkt återkräva stödet, inklusive ränta, från stödmottagaren. Det ligger därför i såväl i statens som landets företagares intresse att ett stöd ges på ett korrekt sätt för att undvika negativa överraskningar längre fram.

Cirio biträder såväl stödgivare som stödmottagare och har lång erfarenhet av frågor rörande statligt stöd. Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss.